Per Helsas historia

Handelsgården växer fram

Ystad har genom historien varit en viktig handelsstad. En omgivande rik
jordbruksbyggd har genom sitt överskott av spannmål skapat förutsättningar för
handeln i Ystad. Per Helsas gård utgjorde ursprungligen en av de handelsgårdar
som växte fram i stadens utkant under medeltiden. Den spetsiga kvartersformen var ett resultat av stadsvallens sträckning som begränsade all byggnation österut.

Kvarteret var delvis bebyggt redan under mitten av 1700-talet enligt en tomtkarta från 1752. Gårdens äldsta hus utgörs troligen av det nordöstligaste (hus 9) mot Piparegränd som är uppfört någon gång redan under 1600-talets andra hälft. Vid uppförandet av huset ut mot Stora Östergatan (hus 1) kom det äldre huset att delvis inkorporeras i det nya huset. Detta kan fortfarande urskiljas interiört i passagen mellan gården och Stora Östergatan.

Därefter har gården genomgått ett flertal om- och tillbyggnader under 1700- och 1800-talen. På tomtkartan från år 1753 ser man det tidigare bostadshuset (hus 1) som vetter mot Stora Östergatan i norr med dess två flyglar mot väster respektive öster. Under mitten av 1700-talet kringbyggdes gården med en envåningslänga mot söder. I samband med att handelsgården växt har byggnader successivt tillkommit. Omkring år 1800 var gårde helt kringbyggd och avdelades av en tvärställd länga. På 1830-talet revs denna länga och kvarteret fick därmed sin nuvarande utformning. I kvarterets södra del fanns under 1890-talet en väderkvarn, vars kraftiga grundmurar troligtvis ingår i nuvarande byggnad (hus 6).

Enligt äldre mantalslängder köpte tillskrivaren Murman gården år 1696 av skomakaren Rasmus Persson. Därefter följer åtta olika ägare fram till år 1828 då Math. Blanxius står som ägare. Från detta år finns även gårdens första brandförsäkringsbrev bevarat med en beskrivning av gårdens byggnader, I brevet beskrivs även några av husen interiört. I nästa brandförsäkringsbrev från år 1839 står kommersrådet Gustaf Berghman som ägare till gården och det är vid denna tid som gården i huvudsak får det utseende den har idag.
Gården är mer eller mindre intakt som handelsgård (köpmansgård) från 1600-talets slut fram till början av 1900-talet. Trots att några byggnader rivits och andra tillkommit har den övergripande funktionen som handelsgård behållits intakt. Första under 1900-talet förlorar gården sin ursprungliga funktion till förmån för affärs-, bostads- och diverse yrkesverksamhet.

Per "Helsa" Hansson 1901-1942

År 1901 köptes gården av Per Helsa, eller Per Hansson som han egentligen hette, från vilken gården fått sitt smeknamn. Efter att ha arbetat i Amerika startade han vid hemkomsten en vattenfabrik "Helsan" som porterförsäljning på gården i den gamla kvarnen (hus 6). Från 1901 och framåt var flera av gårdens byggnader uthyrda till affärer, bostäder och olika verksamheter. Under denna period renoverades gården i flera omgångar. Enligt arkivhandlingar hade Per Helsa för avsikt att låta bevara dess exteriör, men var tvungen att göra vissa ingrepp för att kunna hyra ut gården. Vidare beskrivs hur gården renoveras pietetsfullt under denna period men i själva verket genomförs en del fasadändringar vid denna tid, bl.a. förändras fasaden mot Besökaregränd i hus 3 och 5 där flera nya större fönster sätts in och nya portar tillkommer, I stort sett bevaras dock kvarteret relativt intakt fram till år 1942 då gården bjuds ut till försäljning efter Per Helsas bortgång.

Kommunen köper gården

Efter Per Helsas bortgång erbjöds staden att köpa in gården. Under 1930-talet hade en inventering utförts av Ystads stadskärna av fil.lic. Nils Gösta Sandblad där det framkommit att Per Helsas gård var den största av korsvirkesgårdarna i Ystad och troligtvis i hela Norden. Flera av byggnaderna innehöll dessutom, ur konsthistorisk synpunkt, unika detaljer. Gården bedömdes vara av sådant konsthistoriskt och kulturhistoriskt värde att den i oförändrat skick måste bevaras. På grund av gårdens unika särart rekommenderade Drätselkammaren och Riksantikvarieämbetet att staden skulle överta ägandeskapet och förvaltningen av gården.

År 1942 köpte kommunen gården och löste inledningsvis de mest akuta underhållsåtgärderna som omfattade omläggning av taken på hus 3 och 4. Murverket i hus 5 visade sig vara i väldigt dåligt skick och väggarna fick rivas ner för att byggas upp igen. Även taket på hus 5 fick läggas om. Invändigt inreddes en tvättstuga och tre lägenheter och två lokaler renoverades, det är dock oklart i vilket hus.

På 1950-talet genomfördes flera omfattande invändiga renoverings- och omändringsarbeten under ledning av stadsarkitekt Rune Welin. Bl.a. inreddes en ungdomsgård i hus 7 och 8, vars verksamhet fanns kvar i huset fram till hösten år 2006. Lägenheterna i hus 8 och 9 är också från denna tid. Generellt är de interiöra förändringarna relativt okänsliga, där ringa hänsyn tas till ursprungliga material och planlösning. På 1950-talet utförs även VVS-installationer i fastigheten.

Ombyggander under 1970- och 1980-talen

I början av 1970-talet genomfördes en total ombyggande av flera av husen för att inrymma lokaler åt kommunens förvaltningar, efter ett förslag upprättat av stadsarkitekt Rune Welin. Gården var från år 1972 fram till 1990 bl.a. säte för stadens sociala verksamhet. På 1980-talet fortsätter kontoriseringen av gårdens byggnader då bl.a. hus 5 byggs om till kontorslokaler. Ombyggnaderna under 1970- och 1980-talen karaktiseras av i flera fall total förändring av ursprunglig planlösning och ytskikt. Förändringar i planlösning har medfört att husen på gården inte längre uppfattas som enskilda hus. Interiört är det svårt att avgöra var den ena huset börjar och det andra slutar. Detta kan idag endast uppfattas exteriört. Flödet inifrån och ut, från husen mot gården, har ersatts av ett långsgående flöde mellan och igenom huskropparna. Detta förstärks av ett flera av de ursprungliga dörröppningarna mot gården stängts igen eller ersatts av fönster.

1990-talet fram till idag

I en motion från år 1991 fastslogs att kommunen ska verka för att delar av kvarteret ska bli ett levande kulturcentrum. Följande år genomgick gården renoveringsarbeten. Några av taken lades om och kompletterades med nya takpannor, utbyte av rötskadad timra som därefter målades med linoljefärg. Putsrenovering genomfördes samt rengöring av socklar. Inför renoveringsarbetena upprättade arkitekt Roger Stigsson uppmätningsritningar för kvarteret. År 1997 anordnades soprum i den södra portgången mot Besökaregränd. År 2001 installerades en sprinkleranläggning i hela gården.

Visionen att omvandla gården till ett konsthantverks- och hantverkscentrum har de senaste åren drivits inom ramen för Lening och Utveckling. Inom projektet har det även utförts en byggnadsteknisk undersökning av BISAB Byggnadskonsult, Ystad, vilket resulterat i en teknisk bedömning och kostnadsberäkning för ombyggnaden. En översyn och kostnadsbedömning har även utförts för installation av luftbehandlingsanläggning och värmeanläggning av VVS-konsulterna i Ystad. Visionen om ett konsthantverks- och hantverkscentrum genomförs nu i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.