Historia
En dansk medeltidsstad
Ystad ca 1250-1532
Ystadbygden har varit bebodd sedan urminnes tider. Det gynnsamma läget vid en skyddad havsvik har lockat våra förfäder att fiska och jaga i dessa trakter framför allt under sommarhalvåret. Vid mitten av 1200-talet hade en stad börjat växa fram vid Vassaåns mynning. Det stora sillfisket - sillen gick till i stora mängder vid 1100-talets slut - gav upphov till en ökad varuhandel. Flera hamnar vid kusten utvecklades liksom Ystad till städer vid denna tid. Namnet Ystad finns dokumenterat sedan 1244 i de s.k. Lundaannalerna.
Kungen -Valdemar II Sejr - ville stärka greppet om riket och få sin del av de inkomster som följde i sillfiskets spår. Byggandet av Mariakyrkan i början av 1200-talet kan ha varit ett led i kungens plan att etablera en centralort i Ystad. Under denna tid pågick en ständig maktkamp mellan kungen och ärkebiskopen. Då Franciskanerklostret - Gråbrödraklostret - grundades 1258 (alt. 1267) kan man räkna med att Ystad var en etablerad stad. Troligen fanns också ett Knutsgille från denna tid även om året för dess tillkomst inte är känt. Gillenas uppgift var att ta tillvara de danska handelsmännens intressen. De hade stöd hos kungen och bevakade också dennes rättigheter.
De närmaste århundradena innebar en stark tillväxt för staden. All utrikeshandel ombesörjdes av de nordtyska städernas handelskompanier. Dessa hade ett gemensamt handelshus i närheten av marknadsplatsen söder om Mariakyrkan.
Då sillfisket avtog under 1400-talet stod andra intressenter på tur. Nu var det holländare och skottar som bosatte sig i staden. Samhället utvecklades bl.a. genom att hantverkarna bildade egna lag. Skomakarmästarnas lag är känt från 1442. De nyinflyttade köpmännen drev handel med jordbruksprodukter vilket innebar stora vinster för adeln i området. Godsen byggdes ut och ståtliga bostadshus vittnar än idag om rikedom och makt - t. ex. Bjersjöholms gods strax norr om Ystad.
Medeltidens slutskede var en tid av oro både i Ystad och i det övriga Danmark. Ystad var en stad under kunglig förvaltning, omgiven av en starka godsägare. Motsättningar mellan olika samhällsgrupper gick ibland till öppen strid. Ett större uppror mot adelns herremän och Fredrik I leddes av amiralen Sören Norrby. Borgarna besegrades och fick se skatteinkomsterna gå förlorade till herr Axel Brahe d. y. till Krageholm.
Reformationens idéer fick snabbt många anhängare i Ystad under början av 1500-talet. Missnöjet med franciskanernas verksamhet - deras samröre med adeln och en ganska omfattande handel som smögs ut via Kåseberga - tog en våldsam vändning. Munkarna drevs av borgarna ut ur klostret 1532. Flera av bröderna fick sätta livet till. Sedan munkarna tvingats bort från klostret användes detta som hospital. Inkomster fick man bl. a. genom donationer.
Ansvarig för sidan: Ylva Arnman




A-Ö-lista / avancerad sök