När man börjar till exempel i sjuan så lämnar man den trygga tillvaron på den lilla skolan (mellanstadiet) för att starta om på en större skola i helt nya konstellationer. Man blir kanske i högre grad påverkad av kompisar och man är helt plötsligt minst på skolan. Det är samma sak när man börjar på gymnasiet.
När det gäller tobak, alkohol och andra droger kan de här bytena från mellanstadiet till högstadiet och kanske ännu mer från högstadiet till gymnasiet vara svårt att hantera för många ungdomar. Grupptryck, förväntningar, krav från omgivningen samt kanske en viss otydlighet från föräldrar och vuxenvärlden gör att ungdomar kanske debuterar med tobak och alkohol i de här åldrarna. Men efter nästan en termin har kanske trycket lagt sig och man kan slappna av. Statistiken från Folkhälsoenkäten Barn o Unga 2016 visar att ungdomar på högstadiet både röker och dricker mindre än tidigare. Detta gäller även för Ystad.
Ungdomar som inte dricker
Nästan ingen förälder tycker att det är okej att deras barn dricker. Samtidigt menar många att det hör ungdomen till, vilket är lite märkligt. Att prata om supande som en sorts fas alla yngre går igenom är som att säga att det är en naturlig del av utvecklingen. Det är det inte alls, idag är det fler än hälften i nian och var femte elev i gymnasiets årskurs 2 som inte dricker.
Ungdomar dricker allt mindre. Både mängden som dricks vid varje tillfälle och andelen ungdomar som druckit något över huvud taget minskar. Även de som dricker en ganska stor mängd alkohol varje månad, har blivit färre. Men att utvecklingen går åt rätt betyder inte att du som förälder kan slå dig till ro. Nu blir din uppgift istället att se till att trenden inte vänder.
Nykter är inte samma sak som tråkmåns. Det förekommer ofta fördomar kring ungdomar som inte dricker. Det finns föreställningar om att de som väljer att vara nyktra är mesiga och tråkiga typer som inte vet hur man umgås. De som valt att inte dricka är som alla andra, möjligen lite mer medvetna.
Omgivningens dubbla budskap. En del vuxna minns sin egen ungdomstid som att man drack för att umgås och våga släppa loss. Normen i samhället är ofta att man ska dricka alkohol, men göra det måttligt. Om du å ena sidan ber din tonåring att inte dricka och samtidigt slänger ur dig saker som att vuxna som inte dricker är riktiga torrbollar sänder du ut dubbla budskap. Fundera på vilka värderingar du förmedlar till ditt barn.
Ungdomar som säger nej. I en undersökning fick många ungdomar mellan 15 och 17 år frågan om det är svårt att stå emot alkohol. Nästan 40% svarade att det är svårt eller mycket svårt. Den vanligaste anledningen är grupptrycket. Över 60% dricker för att andra gör det. För att göra det lättare att säga nej kan det vara bra med lite hjälp från dig som förälder. Stötta din tonåring att säga ifrån och att man ofta får väldigt mycket respekt om man vågar säga nej.
Diskutera ditt eget drickande. Alla vuxna dricker förstås inte, men närmare 9 av 10 gör det. Berätta om dina erfarenheter kring alkohol, utan att gå in på detaljer. I en del familjer är drickande ett tabubelagt ämne, men försök ha ett öppet förhållningssätt. Var också beredd på att du kan få kritik och bli ifrågasatt. (Avsnittet ”Ungdomar som inte dricker” kommer från Tonårsparlören)
Ungdomsfullmäktige i Ystad
Vi har ett aktivt Ungdomsfullmäktige sedan slutet av 1990-talet (beslut i Kommunfullmäktige 2002). Ungdomsfullmäktiges arbete utgår från Barnkonventionens artiklar 12 och 13, som rör ungas yttrande- och åsiktsfrihet samt rättighet att uttrycka dem och att bli lyssnad på.
- Utgör inflytandeorgan för barn och unga.
- Utgör yttrandeinstans i frågor som rör barn och ungdom.
- Fattar beslut i frågor som rör fördelning av de medel som UF förfogar över.
- Kan väcka förslag i frågor som rör barn och unga.