Selma Örtqvist om Simon och Ekarna

Simon och ekarna är en film baserad på en roman av Marianne Fredriksson. Genom filmen får man följa Simon genom några år ur hans barndom fram till att han är ung vuxen. Filmen utspelar sig under 1940-talet i Göteborg. Eftersom att detta var under Andra världskriget så får man se människornas fruktan att nazisterna ska komma till Sverige. Simons bäste vän, Isak, är jude och när hans mamma tas in på mentalsjukhus flyttar Isak hem till Simon. Detta gör att Isaks pappa, Ruben, ofta är på besök, och väcker Simons intresse för musik, vilket Simons pappa inte tycker om.

Det är ganska mycket händerlser i filmen, samtidigt som det egentligen inte händer mycket. Det är många olika småhändelser, men inte direkt några stora.

Filmen är lite sorglig emellanåt, men har även en hel del lycka. Så man sitter och skiftar mellan att deppa och le, vilket faktiskt är ganska härligt. Om det hade varit sorgligt genom hela hade man själv mått dåligt genom hela, vilket försämrar filmen.

Detta är en film som väcker väldigt många tankar. Den utspelar ju sig för 70 år sedan, och man får se hur det kunde ha sett ut då, hur folk tänkte. Alla i filmen hade olika tankar om allting, hur man skulle bete sig och hur världen skulle vara. Det är även intressant att se hur det kunde ha sett ut miljömässigt. Simons familj är av medleklass, och bor väldigt trångt och enkelt. Isaks familj är rik och har en stor flådig lägenhet med vackra tapeter och möbler.

Jag tyckte detta var en bra film, även om jag föredrar fantasy/action filmer.

Även om det inte är några "stora händelser", så vill man veta hur det ska gå och vad som kommer hända härnäst. Den var väldigt vackert gjort, och skådespelarna var väldigt skickliga. Den kändes väldigt trovärdig!

Som jag sa innan, filmen väcker tankar. Jag gick runt och funderade även efter filmen. Var det så det såg ut då? Var det så människorna levde? Eftersom det var långt innan jag föddes så har jag ganska svårt att föreställa mig det, men det var säkert så det var! Man levde sig in i filmen, helt enkelt.

Jag skulle inte rekommendera filmen för personer under 13 år. Den kan vara ganska svår att förstå, och det vissa scener är *hm* lite olämpliga...  Men jag tror den passar både tjejer och killar, så jag tycker verkligen att´man ska ge den en chans! Särskilt om du gillar realistiska, långsamma filmer, men jag tror säkert att andra kan uppskatta en också.

//Selma Örtqvist, 13 år

Publicerad 2012-11-22, Uppdaterad 2014-02-14

Fakta

Simon och Ekarna
Film
Biografteatern Scala
8 februari 2012