Mål och arbetssätt

Varför behöver vi en naturskola?

Naturskolan kan bidra med ökad naturkänsla hos barn och elever inom kommunen vilket är en förutsättning för ett framtida värnande om naturen både lokalt och globalt.
Naturskolan konkreta och upplevelsebaserade pedagogik är ett kraftfullt verktyg i det långsiktiga arbetet med att uppnå de 16 nationella miljökvalitetsmålen www.naturvardsverket.se och de lokala miljömålen.
Naturskolans pedagogik bidrar till ökad förståelse för abstrakta naturvetenskapliga fenomen och ekologiska sammanhang som t.ex. olika kretslopp, klimatförändringar, hållbar utveckling och biologisk mångfald.
Naturskolan arbetar för att inspirera till lärande för hållbar utveckling och vänder sig till alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn och elever.
(källa: Naturskoleföreningen)

Pedagogik

Naturskolan hjälper kommunen att öka den pedagogiska mångfalden inom skola och förskola vilket skapar möjligheter att lyfta elever som inte gynnas av klassrummets arbetssätt samtidigt som samarbete mellan elever främjas.
Naturskolan visar med sin pedagogik hur lärande kan integreras med rörelse och bidrar därmed genom ökad fysisk aktivitet också till ökad koncentrationsförmåga hos barn och elever.
Naturskolan lyfter fram kommunens natur- och kulturmiljöer som pedagogiska resurser och levandegör den lokala natur- och kulturhistorien för kommunens barn och elever. När platsen i lärandet lyfts fram skapas en mer komplett lärmiljö tillsammans med klassrummet.
Med hjälp av ett utomhuspedagogiskt arbetssätt arbetar naturskolan mot läroplanens strävansmål för att barn och elever ska kunna nå sina mål.

Utomhuspedagogik

Vad är utomhuspedagogik?

• Känsla för naturen

Genom att vistas ute i naturen får eleverna både känsla och förståelse för naturen vilket är ett

viktigt mål i undervisningen. Miljöfostran i tidig ålder är dessutom en förutsättning för att få

en grundläggande förståelse för hållbar utveckling. Lägger man grunden för goda

friluftserfarenheter för eleverna ökar det chansen för att de som vuxna också ägnar sig åt natur

och friluftsliv, vilket gynnar folkhälsan.

• Att lära med hela kroppen och alla sinnen

Elever lär sig på olika sätt, det vet vi. Om man ibland går ut och lär in med hela kroppen och

alla sinnen, hittar fler elever sitt sätt att lära på. I lärandet är det viktigt att sinnen och känslor

blir berörda. Vid lärandet utomhus sammanlänkas många olika delar såsom de språkliga,

motoriska, estetiska, känslomässiga, biologiska och kulturella. Hjärna, hjärta och kropp ska

vara i samspel med varandra.

• Att omsätta upplevelserna ute och sätta in dem i ett sammanhang

Ute i det omgivande landskapet kan eleverna knyta an till sin egen verklighet och känna igen

sig. Eleverna får en gemensam upplevelse och erfarenheter som de sedan kan bearbeta på

olika sätt när de kommer tillbaka till klassrummet. Eftersom känslor och sinnen har varit

aktiverade berörs eleverna mycket mer av de texter och bilder de producerar efteråt. Arbetet

utomhus kan också omsättas i faktaläsning där det man lärt sig ute sätts in i sitt sammanhang.

De sinnliga erfarenheterna eleverna har med sig skapar en förförståelse som underlättar

faktaläsningen – den bokliga bildningen - och har en positiv effekt på lärandet.

Att låta upplevelserna ute sättas in i olika sammanhang ger eleverna en större helhet i sitt

lärande. Därför är det bra med temaarbeten där många olika ämnen samverkar.

• Samarbete och sammanhållning

Utomhuspedagogik tränar också andra färdigheter som eleverna och klassen har nytta av.

Många av övningarna tränar till exempel samarbetet mellan eleverna Genom

utomhuspedagogikens olika arbetsformer svetsas gruppen samman och eleverna fungerar

bättre tillsammans när de kommer in igen.

Vad säger forskningen om utomhuspedagogik?

Forskningen kring utomhuspedagogik har bl.a. kommit fram till följande:

• Den utgör en friskfaktor genom att ökat vetenskapligt stöd idag kan visas både

nationellt och internationellt.

• Den stimulerar miljömedvetenhet och lärande för hållbar utveckling.

• Den förebygger riskfaktorer som fetma, benskörhet, diabetes och förkylningar.

• Den ökar förmågan att samarbeta och sänker stressnivåerna i variationsrika

naturpräglade naturmiljöer.

• Den ger verktyg för ett varierat lärande och stimulerar olika lärstilar i växelverkan

mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet, textbaserade och icke textbaserade

praktiker.

• Den vidgar barns och elevers lärmiljö till att även innefatta samhälle, naturmiljöer och

kulturmiljöer.

(Källa:Naturskoleföreningen)

Publicerad 2017-06-14, Uppdaterad 2023-08-25