lärmiljöer.png

Tillgängliga och inspirerande lärmiljöer

Ett av Löderup- och Köpingebro skolas fokusområde för läsåren 17/18, 18/19 är tillgängliga och inspirerande lärmiljöer. Som förstelärare är detta mitt fokusområden och i det här blogginlägget kommer jag att berätta om vårt utvecklingsarbete. Först vill jag börja med att definiera vad vi menar med lärmiljöer och tillgänglighet.

Man kan dela upp skolans lärmiljöer i tre delar:  den fysiska lärmiljön, den sociala lärmiljön-  och den pedagogiska lärmiljön. Generellt kan man säga att tillgänglighet innebär hur väl en organisation, lokal eller plats fungerar för personer oavsett funktionalitet. Den som kan gå i trappor funderar kanske inte över om våningshuset har hiss och den som har lätt för att tänka övergripande begränsas inte över ostrukturerade instruktioner och den som förstår socialt samspel begränsas inte av outsagda normer och koder.


SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, har tagit fram en modell för tillgänglighet i skola och utbildning. Modellen beskriver hur skolans pedagogiska, sociala och fysiska miljöer behöver samspela för att eleverna ska ges möjlighet till att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön.


SPSM menar att traditionellt utformar skolan lektioner utifrån en majoritetstanke. Läraren planerar så att undervisningen fungerar för de flesta av eleverna. Det är inte förrän elever har misslyckats med att komma igång, samarbeta i grupper, avsluta arbetet och så vidare som läraren försöker rätta till det som inte fungerar med extra anpassningar.


Joanna Lundin, npf-pedagog, har skrivit boken ”En skola som fungerar -för alla.” I den har hon samlat sju stycken anpassningar under namnet ”Magiska 7:an”.

Tydlig start och slut på lektionen
Tydlig dagordning på tavlan
Lektionens agenda och syfte på tavlan
Fasta placeringar
Korta och varierade genomgångar
Tydlig och positiv feedback
Använda de kognitiva hjälpverktygen
Lundin menar att det är anpassningarna som är enkla att göra och som fungerar för elever i alla åldrar. De skapar struktur och tydlighet som är viktiga faktorer för att bl.a. få arbetsro i klassrummet. Hon menar att om vi ser dessa som en grund, något vi alltid gör, vid varje lektion i alla ämnen, varje dag, så skulle elever som upplever skolan som tuff och svår minska avsevärt.

Med utgångspunkt i ovanstående, och utifrån vårt kollegiala arbete under hösten 2017 där arbetslagen diskuterade den fysiska lärmiljön och fick möjlighet att köpa in möbler och kognitiva hjälpmedel, gjorde jag under våren 2018 klassrumsbesök för att identifiera våra styrkor och svagheter i den fysiska lärmiljön. Jag tittade på hur klassrumsmiljöerna var utformade, om de kognitiva hjälpverktygen var tillgängliga och om/hur de användes. Tittade även på tillgängligheten i den pedagogiska lärmiljön utifrån anpassningarna i den magiska 7:an. Lärarna fick i samband med besöket också svara på ett formulär för att få ett mer omfattande underlag än vad ett klassrumsbesök kan ge. I enkäten fanns också en fråga om pedagogerna hade hört talas om kooperativ lärande och om de använder sig av deras strukturer.


Forskning och studier visar på att Kooperativt lärande utvecklar den sociala lärmiljön i form av stärkta sociala färdigheter. Eleverna samarbetar, lyssnar på varandra och alla måste vara delaktiga i strukturerna. Det visar också på ett större kunskapsmässigt utbyte, både för starka och svaga elever. Skapar även större tolerans för varandras olikheter, snabbare språkutveckling, större delaktighet och bättre självkänsla och glädje över att gå i skolan.


Utifrån min kartläggning av klassrumsbesöken och enkätsvaren kunde jag se att vi behövde lyfta och diskutera de anpassningar som utgör den magiska 7:an. Många anpassningar gjordes redan men det kunde se väldigt olika ut. Vi behöver arbeta mot en gemensam syn och gemensamt förhållningssätt. 

Vi behöver också fortsätta att belysa och utveckla den fysiska lärmiljön på skolan. Lärarna är duktiga på att se möjligheter i klassrummen. Försöker skapa rum i rummen och vara kreativa med de utrymmen vi har.  Alla grupper har olika möbleringar utifrån vad som passar gruppen men vi behöver bli bättre på att inspirera varandra och tillsammans hitta lösningar på hur vi kan utveckla den fysiska lärmiljön på hela skolan. Många pedagoger hade hört talas om kooperativt lärande men få hade provat själva i sitt klassrum. Då forskning visar på att ett kooperativt arbetssätt b.l.a gynnar den sociala lärmiljön var detta också något som jag ville gå vidare.


I samråd med skolornas ledning och processledare resulterade kartläggningen i att skolorna under hösten 2018 haft en halvdags workshops föreläsning med Niklas Fohlin i Kooperativt lärande. Vi har haft lärande samtal kring Kooperativt lärande och i arbetslagen har skolorna arbetat vidare med de fysiska och pedagogiska lärmiljöer. Pedagogerna har läst delar av Joanna Lundins bok och tillsammans har vi reflekterat och analyserat vilka skolornas styrkor och svagheter är kring vår fysiska lärmiljö och kring de anpassningar som utgör den magiska 7:an.

Det som är utmaningen i mitt uppdrag är att kunna inspirera och leda arbetet framåt. Det gäller att alla känner engagemang och att de har möjlighet att påverka och vilja vara en del av förändringsarbetet. Nu gäller att hålla i utvecklingsarbete kring lärmiljöerna och att vi i slutet av detta läsår kan se tillbaka och konstatera att vi haft ett utvecklingsarbete som varit meningsfullt och som lett oss framåt i positiv riktning.


Pia Mårtensson

Förstelärare Löderup och Köpingebro skola.

 

 

Publicerad 2019-01-23