Skolans digitalisering

Barn och unga behöver digital kompetens för fortsatta studier, framtidens arbetsmarknad och för att vara delaktiga medborgare. Det handlar om att kunna använda tekniken, lösa problem och omsätta idéer med hjälp av digital teknik. Det handlar också om att förstå hur digitalisering påverkar samhället och att kunna förhålla sig kritiskt till information. Om skolan ska lyckas ge alla elever dessa nödvändiga färdigheter behövs en satsning på praktiknära forskning som kan guida lärare och annan personal rätt i digitaliseringen.

Skolan har, precis som övriga samhället, gått igenom en förändring pådriven av digitalisering det senaste decenniet. Digitala arbetsmetoder och digital kompetens har fått starkare skrivningar i läroplaner. För skolan innebär förändringarna pedagogisk förnyelse, förändring av arbetssätt och utveckling av elevernas kompetenser.

Jag som förstelärare på Köpingebro och Löderup skola är specifikt intresserad av hur digitaliseringen kan påverka elevernas målfokus samt hur det kan utveckla samtliga elevers kompetenser. Därför handlar mitt uppdrag om  inspirerande och tillgängliga lärmiljöer med digital inriktning. I våras gjorde jag en kartläggning i form av en enkätundersökning samt klassrumsbesök för att se hur mycket digitalt vi arbetar på vår skola och för att se vad som vi behöver utveckla. Utifrån det gjorde vi även en LIKA skattning som går ut på att samtliga pedagoger besvarar frågor som handlar om det digitala lärandet i undervisningsgrupperna. Utifrån dessa enkäter kunde  vi bland annat se att den enskilda pedagogens säkerhet och vana att använda digital teknik i sin undervisning var förhållandevis låg även om en del lärare på förskolor och i alla stadier på Köpingebro samt Löderup skola använder digitala hjälpmedel för att undervisa, bedöma och motivera elever. För att öka den digitala kompetensen har vi därför under hösten haft två kollegiala träffar. Den första handlade om programmering, där vi tittade på vad som skrivits in i läroplanen samt ett kollegialt lärande kring olika programmeringsverktyg. Den andra kollegiala träffen handlade om IT som lärande för att nå målen, en skrift skriven av Skolverket. Vi har också haft en IT kväll som inleddes med en föreläsning kring skolans digitalisering och dess påverkan och därefter gick man på olika workshops för att utveckla det egna lärandet kring it.

Vad det gäller forskning kring skolans digitalisering så är det är en pågående process. Det handlar mycket om att olika elever och olika skolor har olika förutsättningar. Men forskningen säger att elever har blivit bättre på att söka information och presentera resultat. Forskningen kring skolans digitalisering måste ske i nära samarbete mellan skolans huvudmän, lärare och forskare. Detta är något som Digitalt Laborativt centrum på Högskolan i Halmstad och forskningsinstitutet Rise driver. Båda verksamheterna skapar mötesplatser för forskare, lärare, studenter och företag i syfte utveckla skolans kompetens i digitalisering och lärande, programmering och skapande med IT. Det är först när lärare på detta sätt involveras i forskningen som gapet mellan teori och praktik kan överbryggas. En lärare med digital kompetens är trygg i att kunna välja till eller välja bort tekniken i den faktiska undervisningssituationen. Det behövs dock vidare forskning för att analysera digitaliseringens inverkan på barn, ungas och vuxnas lärande i ett bredare perspektiv.

 

Utmaningen kring digitaliseringen på Köpingebro samt Löderup skola är för mig som förstelärare är det fortsätta arbetet att inspirera och leda arbetet framåt. För pedagogerna är utmaningen att leda arbetet i tekniktäta klassrum. De digitala verktygen förändrar förutsättningarna i klassrummet och som pedagog måste man göra medvetna val. Den digitala kompetensen hos samtliga pedagoger är något som ständigt måste fortgå. 

Jeannette Johnsson

Förstelärare Köpingebro/Löderup skola

Publicerad 2019-01-23