De allra flesta verksamheter inom:

• Restauranger och serveringar
•  Butiker
• Kiosker
• Skolkök
• Lager och bagerier med flera

Det gäller:

• Enskilda firmor
• Kommunala verksamheter
• Föreningsdriven verksamhet
• Andra organisationsformer. 

Verksamheter som inte hanterar livsmedel fysiskt, till exempel huvudkontor och matmäklare, omfattas också av kravet på registrering.

För att starta en verksamhet där livsmedel hanteras eller säljs i någon form krävs att den är registrerad hos Ystad-Österlenregionens Miljöförbund. Det gäller även om du tar över en befintlig verksamhet. En ny ägare eller en ny plats (lokal) innebär att verksamheten måste anmälas på nytt.

En verksamhet som inte är registrerad får inte startas. Vi är skyldiga att åtalsanmäla alla verksamheter som drivs utan att vara registrerade.

Livsmedelskontroller sker normalt genom att livsmedelsinspektör kommer oanmälda till livsmedelsverksamheten. Vid besöket inspekterar vi lokal och utrustning samt kontrollerar vi hygien t.ex. genom att fråga om rutiner och metoder. Det kan även hända att vi utför mätningar, granskar dokument eller tar prover vid kontroller. Efter kontrollbesök skriver vi kontrollrapport som skickas ut vill verksamheten. I kontrollrapporten framgår eventuella brister som noterats vid kontrollen. 

Vid det första kontrollbesöket efter anmälan om registrering kontrollerar vi framförallt att anläggningens utformning, inredning, materialval och flöden uppfyller lagkraven som ställs för det sortiment som hanteras i lokalerna. Verksamheten måste även kunna visa upp en fungerande egentillsyn som är anpassad till verksamhetens omfattning.

I kontrolltiden ingår bland annat inspektion på plats, inspektörens tid för planering av inspektionen och rapportskrivning med mera efter inspektionen.

Livsmedelsverksamheter som betalar en liten avgift, till exempel på grund av låg risk i verksamheten eller att verksamheten sköts bra, får inte besök varje år.

Lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter trädde i kraft den 1 juli 2019 och ersatte då den tidigare tobakslagen (1993:581). Enligt den nya lagen finns det krav på dig som säljer eller planerar att sälja tobaksprodukter i Sverige:

• Åldersgräns: Du måste kontrollera att den som köper tobak eller liknande produkter är minst 18 år. Detta gäller både för fysiska butiker och för e-handel.
• Förbud mot vissa produkter: Enligt lagen är det förbjudet att sälja vissa tobaksprodukter som har särskilt hög hälsorisk, såsom kryddade cigaretter, tobak med karaktär av godis eller som har särskilt hög nikotinhalt.
• Förbud mot vissa ingredienser: Vissa ingredienser som anses ha särskilt hälsorisk är förbjudna att använda i tobaksprodukter, exempelvis tillsatsämnen som kan öka beroendet av tobak.
• Varningstexter och hälsovarningar: Tobaksprodukter ska förses med varningstexter och hälsovarningar som tydligt informerar om hälsoriskerna med rökning.
• Marknadsföring: Marknadsföring av tobaksprodukter är starkt begränsad enligt lagen och det är exempelvis förbjudet att göra reklam på sociala medier.

För att ansöka om tobakstillstånd i Sverige behöver du kontakta din kommun och ansöka om detta. Kraven för att få tobakstillstånd kan variera mellan olika kommuner, men generellt sett behöver du uppfylla följande krav:

• Du måste ha fyllt 18 år och vara skötsam.
• Du måste kunna visa att du har kunskap om tobakslagen och dess krav.
• Du måste kunna visa att du kan kontrollera åldern på dem som köper tobak.

När du ansöker om tobakstillstånd kommer kommunen att göra en bedömning av din ansökan och dina förutsättningar att sälja tobak på ett ansvarsfullt sätt.

Anmälan av försäljning

• Försäljning eller servering av folköl kräver en anmälan om försäljning till kommunen innan försäljningen påbörjas. Det måste även finnas ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram.

Försäljning av folköl

• Med folköl menas öl med en alkoholhalt högre än 2,25 men lägre än 3,5 volymprocent. För att få sälja folköl måste du också sälja mat. Det innebär att du ska registrera din butik som livsmedelsverksamhet.
• För att din butik ska godkännas som livsmedelsverksamhet måste kunderna kunna köpa en komplett måltid. Det betyder allt ifrån mejeriprodukter till charkvaror, torr-varor, bröd, grönsaker, frukt och frysta eller konserverade produkter.

Regler i alkohollagen du måste följa

I alkohollagen hittar du de regler du måste följa vid försäljning eller servering av folköl, till exempel:

• 18-årsgräns: Du får inte sälja folköl till någon som inte fyllt 18 år.
• Langning: Du får inte sälja folköl till någon som du misstänker ska lämna över ölen till en annan person som inte fyllt 18 år.
• Berusade personer: Du får inte sälja folköl till personer som är berusade av alkohol eller påverkade av annat berusningsmedel.
• Alternativa drycker: Om du säljer folköl ska du även sälja andra drycker som till exempel lättöl, läsk och vatten med mera.

Innan verksamhetsutövaren påbörjar detaljhandel med vissa receptfria läkemedel eller nikotinläkemedel måste verksamheten anmälas till Läkemedelsverket. Anmälan ska göras på formulär som fastställts av Läkemedelsverket. 

Anmälningsformuläret finns som elektroniskt formulär på Läkemedelsverkets webbplats Anmälan, förändring och avanmälan - apoteksombud | Läkemedelsverket (lakemedelsverket.se)

Egenkontrollprogram:

Egenkontrollprogram vid försäljning av vissa receptfria läkemedel i detaljhandel

Om du driver ett försäljningsställe som säljer läkemedel måste du utöva egenkontroll av din verksamhet för att säkerställa att hantering och försäljning av läkemedel sker på ett säkert sätt.

Vad innebär försäljningsställets egenkontrollprogram (EKP)?
Det är de skriftliga rutiner som beskriver hur ditt försäljningsställe hanterar läkemedel så att alla regler följs. Din personal ska få utbildning i det samt veta vilka rutiner det finns vid försäljning av läkemedel. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för de läkemedel som tillhanda hålls i butiken och att regelverket följs.

Måste jag ha egenkontrollprogrammet på papper?

Nej, det finns inte krav på att egenkontrollprogrammet måste finnas i pappersformat, men det måste vara skriftligt och i ett format som kan visas upp vid kontrollbesök. Du måste också kunna skicka in ditt egenkontrollprogram till kommunen eller Läkemedelsverket på begäran.

Måste egenkontrollprogrammet finnas på papper? 

Nej, det finns inga krav på att egenkontrollprogrammet ska finnas i pappersformat, men det måste vara skriftligt och i ett format som kan visas upp vid kontrollbesök. Det ska också kunna skickas in till kommunen eller Läkemedelsverket på begäran.  

I alkohollagen ställs många och tydliga krav på den som söker tillstånd för alkoholservering. Du måste anses lämplig för att ha hand om servering av alkohol. Lämplig i det här fallet innebär att du sköter din ekonomi, inte har ett brottsligt förflutet och att du kan visa kunskaper i alkohollagen i ett kunskapsprov.

Du som sökande är ansvarig för att visa din lämplighet, dels genom att lämna in alla uppgifter som krävs, dels genom att all inlämnad fakta stämmer. Vi gör en prövning av personlig lämplighet på den eller de personer som har ett betydande inflytande i rörelsen, till exempel en ekonomisk intressent, aktieägare eller platschef. Om det finns uppgifter som gör dig olämplig, går dessa normalt inte att rätta till under tiden som du ansöker.

En checklista över de handlingar som behövs för din ansökan finns på miljöförbundets hemsida. 

I de flesta fall behövs ett serveringstillstånd för att få servera alkoholdrycker. Men det finns undantag.

Du behöver inget serveringstillstånd om nedanstående tre krav är uppfyllda:

• om det avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, det vill säga ett slutet sällskap
• om det sker utan vinstintresse och sker utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna
• om det äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker

Exempel på när du inte behöver ett serveringstillstånd är en privatbröllopsfest eller ett 50-årskalas.

Allt vatten som används till dryck, matlagning och beredning av livsmedel är dricksvatten. Vatten som används till rengöring, disk, tvätt och personlig hygien behöver inte vara dricksvatten. Varmvatten räknas inte heller som dricksvatten.

Dricksvattenföreskrifterna är nationell lagstiftning som reglerar hanteringen av dricksvatten från det att råvattnet pumpas in i vattenverket. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedning och hur distributionsanläggningen (ledningsnätet, transport av dricksvatten genom rörledningar) ska underhållas och skötas. Det finns även kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna (hos användare).

Dricksvattenföreskrifterna gäller dricksvattenanläggningar som i genomsnitt tillhandahåller 10 m3 dricksvatten eller mer per dygn, eller som försörjer 50 personer eller fler med dricksvatten (10/50-regeln).

Du som från en brunn eller vattendrag/sjö tar ut vatten för att använda som dricksvatten är producent. Du som t.ex. ser till att dina gäster får tillgång till dricksvatten är tillhandahållare. Du kan också vara både producent och tillhandahållare om du både producerar ditt dricksvatten och tillhandahåller till konsument eller använder det själv i din verksamhet.

En verksamhet kan betraktas som kommersiell om det utgår ersättning för tillhandahållandet av dricksvatten, eller om tillhandahållandet har nära samband med verksamhet där ersättning utgår. Verksamheten behöver inte ha ett vinstsyfte. Exempel på ”nära samband” kan vara uthyrning av bostäder, tillhandahållande av dricksvatten på campingplats eller till konsumenter vid festivaler och andra evenemang

Då behöver du själv ha koll på att dricksvattnet är säkert att dricka. Du bör provta vattnet och se över dricksvattenanläggningen regelbundet.

Det finns fyra sorters dricksvattenanläggningar som används för privat bruk. Brunn är den vanligaste sorten, och allra vanligast är bergborrad brunn. Dessa sorter finns:

•  Brunn – kan vara bergborrad eller grävd, eller i form av filter- eller rörspetsbrunn
• Ytvattentäkt
• Källa
• Liten avsaltningsanläggning för havs- eller bräckt vatten.

Det genomsnittliga dagsbehovet av dricksvatten beräknas till ungefär 140 liter per person. Ett permanentboende hushåll med fyra personer behöver alltså räkna med att det går åt ungefär 600 liter per dygn. För att en brunn ska ge tillräckligt med dricksvatten behöver det strömma minst 25 – 40 liter i timmen in i brunnen.

Det bör också finnas ett vattenmagasin i brunnen eller huset som en buffert när det används mer vatten än vad som rinner till. Det mesta vattnet som används i ett hushåll går åt vid tvätt, disk, personlig hygien och toalettspolning. För vatten till mat och dryck behövs ungefär 10 liter per person och dygn. Där är kravet på god kvalitet viktigast.

Ditt ansvar som ägare

Du som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk ansvarar själv för att vattnet har god kvalitet och är säkert att dricka. Det innebär att du har ansvar för att kontrollera och sköta om anläggningen samt ta prover på dricksvattnet. Det är också du som bör åtgärda eventuella problem.

En liten dricksvattenanläggning för privat bruk kan också försörja flera hushåll. Då har dessa vanligtvis gemensamt ägande i en ägarförening, så kallade samfällighetsföreningar. Då är det ägarföreningens ansvar att dricksvattnet är av god kvalitet och säkert att dricka. I vissa fall kan ansvaret ligga på en hyresgäst eller arrendator, men det bör då ha avtalats skriftligt med fastighetsägaren.

Gemensamt för små dricksvattenanläggningar för privat bruk är att dricksvattnet från anläggningen i fråga enbart är till för privat konsumtion och att anläggningen totalt försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, och att anläggningen genomsnittligt över året producerar mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn.

Det har kommit ett nytt EU-direktiv som syftar till att förbättra skyddet för den marina miljön, genom att öka tillgång till och användningen av mottagningsanordningar för avfall i hamn. Direktivet ersätter ett annat direktiv från år 2000 med bestämmelser syftande till att motverka att fartyg till havs släpper ut förbjudet avfall. Efter översyn konstaterades dock ett flertal problem med såväl tillämpning som genomförande av det ursprungliga direktivet, bland annat att tillämpningen var dålig i de hamnar där det i huvudsak bedrevs fritidsbåtsverksamhet. Genom det nya direktivet hoppas man kunna säkerställa ett tillräckligt skydd av miljön.

Direktivet har lett till ändringar i lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg (LÅFF) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg (FÅFF). Dessutom kommer Transportstyrelsen att ge ut helt nya föreskrifter och allmänna råd som dock ännu inte publicerats

Direktivet skulle egentligen ha införlivats i svensk lagstiftning och trätt ikraft redan den 28 juni 2021. Sverige har dock inte levt upp till detta krav och regleringen kommer inte att börja tillämpas förrän den 1 maj 2023. Innan miljönämnden kan påbörja tillsyn enligt reglerna kommer utpekande i reglemente samt fastställande av taxa att behöva beslutas av kommunfullmäktige. Detta beräknas ske under sensommaren 2023.

Genom bestämmelser i LÅFF (som utvecklas vidare i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd) kommer miljönämnden att ansvara för tillsyn av fritidsbåtshamnar under förutsättning att vi redan idag har tillsynsansvar för samma verksamhet enligt miljöbalken. Detta innebär att miljönämnden kommer att utvidga sitt tillsynsansvar enligt LÅFF gällande fyra hamnar; Råå Småbåtshamn, Knähaken Småbåtshamn, Norra Hamnen och Domsten Småbåtshamn.

Enligt den nya regleringen kommer miljönämnden att ansvara för:
• Tillsyn av att anordningar för mottagning av avfall i fritidsbåtshamnarna är placerade, utformade och drivs så att behoven att lämna avfall tillgodoses. Anordningarna ska möjliggöra hantering av avfall från fartyg på ett miljömässigt hållbart sätt.
• Godkännande av de avfallshanteringsplaner som småbåtshamnarna har skyldighet att upprätta.
• Revidering av avfallshanteringsplanerna vart femte år eller tidigare om behovet att lämna avfall i småbåtshamnen väsentligen förändras.

Miljönämnden får förelägga småbåtshamnarna i syfte att de ska uppfylla regleringen och för att möjliggöra tillsynen. Föreläggandena får förenas med vite. Miljönämnden ska också utfärda sanktionsavgifter om småbåtshamnarna till exempel inte upprättar eller innehar en avfallshanteringsplan. Om en hamn inte har en godkänd avfallshanteringsplan påförs hamnen en sanktionsavgift med 15 000 kr. Om en hamn inte har anordningar för mottagning av avfall från fartyg, påförs hamnen en sanktionsavgift med 40 000 kronor.

Ja, miljönämnden måste när den godkänt en fritidsbåtshamns avfallshanteringsplan lämna information om innehållet till Transportstyrelsen. Hur denna information ska lämnas har inte bestämts än. Vi har i remiss påtalat att det måste ske genom ett mycket enkelt förfarande.

Transportstyrelsen är den statliga myndighet som fått ansvar för tillsynsvägledning i dessa frågor.

Miljönämnden får ta ut avgifter enligt taxa för sin tillsyn enligt LÅFF.

Hur vi upplever en temperatur beror inte bara på luftens temperatur utan även på temperaturen runt omkring, det vill säga på golv, väggar och fönster. Luftens temperatur och drag påverkar vår hälsa på olika sätt.

Rekommendationer

För en behaglig inomhusmiljö rekommenderas temperaturer på mellan +20°C och +22°C. Det finns risk för olägenhet för människors hälsa om temperaturen i bostaden är lägre än +18°C eller högre än +26°C (under vinterhalvåret). På sommaren kan man emellertid få acceptera att temperaturen är upp till +28°C inomhus, under korta perioder.

Fastighetsägarens ansvar

Har du problem med temperaturen i din bostad och bor i en hyreslägenhet, ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten uppfyller lagens krav. Fastighetsägaren ska ha ett egenkontrollprogram för sin verksamhet och göra egna kontroller och åtgärder för att leva upp till kraven.

I Sverige är luftfuktigheten inomhus vanligtvis låg på vintern och högre på sommaren. För hög fukthalt kan ge upphov till fuktskador inomhus som i sin tur kan leda till att material avger olika kemiska ämnen eller att mögel uppstår.För att hålla nere luftfuktigheten behöver man begränsa fuktproduktionen och reglera temperaturen och ventilation

Fastighetsägarens ansvar

Har du problem med fukt och mögel i din bostad och bor i en hyreslägenhet, ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Fastighetsägaren ska ha ett egenkontrollprogram för sin verksamhet och göra egna kontroller och åtgärder för att leva upp till kraven.

Syftet med ventilationen är att leda bort fukt och föroreningar från inomhusluften och tillföra bostaden frisk luft utifrån. En god ventilation i bostaden och på arbetsplatsen är viktig för att skapa bra kvalitet på luften inomhus och för att ge ett behagligt och dragfritt klimat.

Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska göras regelbundet, i de flesta byggnader, exempelvis daghem, skolor, vårdlokaler, flerbostadshus, kontor och affärer. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar.

Fastighetsägarens ansvar

Har du problem med ventilationen i din bostad och bor i en hyreslägenhet, ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att fastigheten uppfyller lagens ställda krav. Fastighetsägaren har ett ansvar att upprätthålla ett egenkontrollprogram för sin verksamhet.

Ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa kallas för buller. Olika personer har olika uppfattningar om vad som är buller. För höga ljudnivåer kan skada vår hörsel, men också buller på lägre nivå påverkar oss och kan få oss att känna stress, trötthet eller allmän olust.

Om du störs av buller som orsakas av en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare ska du i första hand kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsföreningen. De är skyldiga att undersöka om bullerklagomålen är befogade. Om du inte får hjälp kan du vända dig till hyresnämnden. Miljöbalken ger inte utrymme för miljökontoret att driva den här typen av ärenden gällande buller som orsakas av grannar.

Radon är en gas som naturligt bildas då grundämnet radium sönderfaller. Radongasen är osynlig och luktfri. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Här får du information om hur du går tillväga.

Mätning

För att säkert veta hur hög radonhalten är i ditt hus behöver du göra en mätning. En radonmätning bör pågå i minst två månader under vintersäsongen (1 oktober till 30 april). Mätningen blir noggrannare ju längre tid man mäter. För att kunna få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska du placera ut två mätdosor i din bostad. Mer information om hur du mäter, finns i metodbeskrivningen nedan. Radonhalten inomhus bör inte vara mer än 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3).

Om du bor i lägenhet

Du som bor i lägenhet ska i första hand prata med fastighetsägaren eller bostadsrätts- föreningen. Det är deras ansvar att mäta radon i huset och vid behov genomföra åtgärder så att radonhalten sänks.