3:e vån
Gränstrakt
18 maj—3 november
Malmö Konstmuseum och Ystads konstmuseum
Tora Vega Holmström "Backarna" (ca 1956), olja på duk. Foto: Benjamin Rembson.
Lummig bokskog, lapptäcken av böljande jordbruksmark och sandiga möten mellan hav och land – så kan några typiska skildringar av det skånska landskapet beskrivas. Genom konsten kom landskapet att betraktas som någonting estetiskt. Konstnärerna definierade det vackra i naturen.
Men hur bidrar landskaps- och landsbygdsskildringar till idéer om gemenskap och utanförskap, ett "vi" och ett “dem”?
Idag förekommer bilder av landskapet inte bara inom konsten, utan även i sammanhang som reklam och marknadsföring. Stereotypa bilder av det lantliga och “autentiskt” skånska används för att locka såväl turister som investerare. Inom politiken får landskapsbilder symbolisera både konservativa föreställningar om att det var bättre förr och hopp om en grönare framtid.
I fokus för utställningen Gränstrakt står Malmö Konstmuseums och Ystads konstmuseums samlingar av skånska landskaps- och landsbygdsmålningar från perioden 1850–1950. Under tidsperioden tog moderniseringen fart i Sverige och allt fler lämnade landsbygden för ett liv i de växande städerna. Landsbygden blev en projektionsyta för det oföränderliga och trygga i en oviss tid. Moderniseringen innebar också att ett nationsmedvetande skulle formas. Folket skulle enas under en gemensam idé om svenskhet och konstnärliga skildringar av Sveriges landskap användes som verktyg i processen. Men vissa landskap och motiv ansågs inte tillräckligt ”svenska” för att passa in, däribland den skånska slätten. I Skåne växte däremot en stark lokal identitet fram.
I utställningen möter det skånska landskapsmåleriet samtida och äldre verk som diskuterar komplexa relationer mellan konstnärliga visioner, plats och identitet.
Curatorer: Julia Björnberg, Anna Johansson & Ellen Klintenberg
Publicerad 2016-08-15, Uppdaterad 2024-02-16