Droger

Det finns olika sorters droger, som används på olika sätt. Det kan till exempel vara tabletter, pulver, vätska eller något man röker.

En del, till exempel hasch och marijuana, kan göra så att du blir lugn, avslappnad, dåsig och glömmer omvärlden. Om du använder dem ofta får du sämre minne och svårare att tänka logiskt och att lära dig saker. Du kan också bli nojig, alltså överdrivet misstänksam mot omgivningen.

Andra sorters narkotika, till exempel amfetamin, ecstasy och kokain, gör att du känner dig pigg, upplever lyckorus eller får bättre självförtroende en stund. Samtidigt kan de ge huvudvärk, feber eller värmeutslag, göra att hjärtat slår snabbare eller att synen försämras. Det kan också bli svårt andas och man kan få krampanfall. Efteråt kan man må sämre än innan.

En del narkotika kan göra att du efter en tid blir rastlös, får sömnproblem, hallucinationer och vanföreställningar. Du kan också bli nedstämd, få ångest eller känna dig misstänksam eller förföljd. Till slut kan det också leda till självmordstankar.

Du kan aldrig veta hur kroppen reagerar när du tar en drog första gången. Alla reagerar olika och tål olika mycket. Kanske vet du inte precis vad du har fått, och dessutom kan dosen eller styrkan skilja mellan olika gånger. Om du har druckit alkohol eller tagit någon medicin kan det också påverka hur du reagerar.

Narkotika kan göra att man kräks eller somnar, blir medvetslös eller till och med dör. Om du är orolig för någon som har använt någon drog, kontakta en vuxen, sjukvårdsrådgivningen på 1177, polisen eller åk till ett sjukhus. Om någon har blivit medvetslös, ring genast 112. Personen måste till sjukhus.

Det är olagligt att ha, använda, köpa och sälja narkotika. Det är också olagligt att ge bort, hjälpa andra att handla med och att tillverka narkotika.

Publicerad 2017-12-01