Carl Fredrik Hill (1849-1911)
Nordiskt landskap, ca 1890
Tropiskt landskap, ca 1900
Färgkrita på papper
Förvärvad till Ystads konstmuseums samling 1974
1873 begav sig Carl Fredrik Hill till Frankrike, fast besluten att bli en hyllad målare. Men hur mycket han än ansträngde sig så blev nästan inga av hans verk antagna till Salongen i Paris vilket var hans stora livsmål, juryn såg inte den storhet som Hill själv kände att han besatt. Hill blev under de kommande åren allt mer psykiskt instabil och i januari 1978 blev han tagen till sinnessjukhus i Paris, drabbad av en sjukdom som han aldrig skulle bli fri från.
Innan sjukdomen bröt ut målade Hill huvudsakligen landskap och andra naturmotiv i ljusa färger, tydligt inspirerad av Cézanne och sina samtida kollegor i luminaristerna. Mest känd blev han för sina fruktträd i Bois-le-Roi, en av flera byar utanför Paris som han ofta reste ut till. Konsthistorikerna har dock i efterhand funnit större intresse i Hills sjukdomsteckningar, ett ohämmat flöde av inre bilder, vanligtvis utan titlar eller datering. Det ljusa måleriet ersattes med vingliga granar och mörka landskap, av avskurna halsar och lejon som skriker i ångest mot himlen.
Strax innan Hill fördes bort till sjukhuset i Paris gjorde han målningarna Det ensamma trädet och Svarta granar. Bilder vars motiv och titlar tycks förebåda den kommande sjukdomen, och som visar på ett utanförskap som alltid fanns där i Hills liv.
De två små teckningarna av Carl Fredrik Hill som finns i konstmuseets samling är gjorda efter hans sammanbrott. De är glimtar från den hemsökta motivvärld som Hill brottades med uppe i rummen på ovanvåningen av barndomshemmet på Skomakaregatan i Lund, de rum där han tillbringade sina sista tjugoåtta år i livet.
ENGLISH VERSION
Carl Fredrik Hill (1849–1911)
Nordic Landscape, c. 1890
Tropical Landscape, c. 1900
Crayon on paper
Acquired for Ystad Art Museum’s collection in 1974
In 1873, Carl Fredrik Hill went off to France, firmly resolved to become a celebrated painter. But no matter how hard he tried, almost none of his paintings were accepted into the Paris Salon, which was his main goal in life. The jury did not recognize the great talent that Hill believed he possessed. In the years that followed, he became increasingly psychologically destabilised, and in January 1878 he was admitted to a mental hospital in Paris with an illness from which he would never again be free.
Before he became ill, Hill had painted primarily landscapes and other natural scenes in bright colours, clearly inspired by Cézanne and his contemporaries, the Luminists. He became best known for the fruit trees he painted in Bois-le-Roi, one of several villages outside of Paris he often visited. However, art historians have in retrospect been more interested in the drawings the artist made during his illness – an unrestrained flood of inner images, usually without titles or dates. His luminescent paintings were replaced by wobbly spruces and dark landscapes, by severed necks and lions roaring in anguish at the sky.
Just before Hill was committed to the hospital in Paris, he made the paintings Landscape with a Solitary Tree and The Black Spruces — pictures whose motifs and titles seem to foreshadow the oncoming illness and that reveal the alienation that was always there in Hill’s life.
The two small drawings by Carl Fredrik Hill in the museum’s collection were made after his breakdown. They are glimpses into the inner world of haunted imagery that afflicted Hill up in his rooms on the top floor of his childhood home on Skomakaregatan in Lund, where he spent the last twenty-eight years of his life.
Text: Isac Nordgren Jonasson