Energi eller effekt? Skillnaden spelar roll!

Vi förklarar skillnaden

Om vi utgår från vårt elsystem och vår elanvändning så kan man förklara skillnaden mellan begreppen energi och effekt så här:
 
Effekt
• Med effekt menas den mängd elenergi som ett visst föremål förbrukar eller producerar i varje ögonblick. Effekt mäts i watt (W).
• En vanlig dammsugare till exempel kan ha effekten 1 000 watt. Det innebär att den i varje ögonblick som den används behöver 1 000 watt elenergi för att fungera. En LED-lampa däremot kan ha effekten 1, och behöver alltså 1 watt för att fungera.
• En solcellsanläggning på ett villatak som har en installerad effekt på 7 kilowatt (kW). Det betyder att den kan producera 7 kilowatt (som mest) i varje ögonblick den fångar upp solljus.
(1 000 watt är lika med 1 kilowatt, 1 000 W = 1 kW.)
 
Energi
• Energi är den el som produceras av till exempel en solcell eller ett vattenkraftverk, och som vi sedan använder när den levereras till oss genom elnätet. Elenergi mäter vi oftast i kilowattimmar (kWh).
• Under en timmes städning med den där dammsugaren som har 1 000 watts effekt, så förbrukar du alltså 1 kilowattimme el. LED-lampan på 1 watt kan du däremot låta vara tänd i tusen timmar för att förbruka lika mycket.
• På samma sätt kan solcellsanläggningen på 7 kW producera cirka 8 000 kWh el om året.
• Med en formel brukar man säga att energi är lika med effekt gånger tid: 1 kilowattimme = 1 000 watt x 1 timme, som exemplet med dammsugaren.
Eller: 1 kilowattimme = 1 watt x 1 000 timmar, som exemplet med LED-lampan.
 
Effektbrist
• Effektbrist är när elen i elnätet helt enkelt inte räcker till. Över ett helt år producerar vi mer el än vi använder i Sverige. Men under de kallaste vinterdagarna förbrukar vi mycket mer el än annars för att hålla oss varma, och då kan vi få ett underskott på el, eller effektbrist.
• När vi ökar andelen energi från sol och vind och samtidigt minskar andelen från kärnkraft och kraftvärme från olja kol och gas - då ökar också risken för effektbrist. Varför det? För att sol- och vindenergi är beroende av särskilt väder, medan kärnkraft och kraftvärme kan produceras när vi vill.
• Av den el som producerades i Sverige 2017 kom 40% från vattenkraft, 39,6% från kärnkraft, 10% från vindkraft, 9,3% från kraftvärme och 0,14% från solkraft.

Pedagogisk förklaring av energi och effekt genom kaffekokning

Det här med energi och effekt är lite klurigt, både att förstå och förklara. Magnus Thorstensson på Energiföretagen Sverige provar ett annorlunda grepp genom att använda en kaffekokare som exempel.