Hjälp till att hålla Ystad rent

Var kommer allt skräp ifrån?

I Sverige tycker nästan alla att det är helt fel att skräpa ner. 95 % tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen och 8 av 10 upplever nedskräpning som ett stort problem. Detta enligt Skräprapporten 2020 från Håll Sverige Rent.

De flesta tycker alltså att nedskräpning är fel och en stor majoritet säger att de inte skräpar ner. Ändå ser vi att det skräpas ner. Varför är det så?

En av anledningarna är bekvämlighet – man skräpar ner för att man inte ser någon papperskorg i närheten, eller av ren slöhet. Det kan också vara för att vi tänker att det ändå är någon annan som städar upp efter oss. Vad vi vet är att skräp föder skräp – om det redan är skräpigt på en plats så är det större risk att fler skräpar ner där.

73 % av svenskarna anser att den egna individen har det största ansvaret att minska nedskräpningen. Unga människor som upplever sig ha låg kunskap om nedskräpning, samt de som själva skräpar ner tycker i större utsträckning att det är någon annans ansvar – inte ens eget.  

Vanligaste skräpet i staden

• Fimpar är det absolut vanligaste skräpet i våra städer – i de större tätorterna står de för 65 % av allt skräp och snus för 14 %. Totalt står det tobaksrelaterade skräpet för närmare 80 % av skräpet i de större tätorterna. Även i mindre tätorter och förorter dominerar fimpen som skräp – 50 % av skräpet är fimpar. 
• Det finns även mycket förpackningar från godis, snacks och glass, men även krossat glas, mat- och dryckesförpackningar samt muggar. 
• I parker står fimparna för 43 % av skräpet. På andra plats kommer plast, som står för nästan en tredjedel av skräpet. På tredje plats kommer papper och kartongskräp.

Vanligaste skräpet i naturen

Varje år hamnar stora mängder skräp i den svenska naturen. Plastpåsar, våtservetter och engångsförpackningar är det vanligaste skräpet som lämnas kvar efter ett besök i naturen.

Vanligaste skräpet i havet

Plast är det vanligaste skräpet i havet och det mesta har färdats dit från land. Man uppskattar att det finns 150 miljoner ton plast i haven idag och att det tillförs 5-13 miljoner ton per år. Om vi inte gör något varnar forskare för att det kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.

Men skräp är inte värdelöst

Om det som hamnar på marken istället sorteras och kastas rätt kan det återvinnas och bli till nya produkter.

Inget skräp i naturen försvinner av sig själv - allt finns kvar!

Nedskräpning i Ystads kommun

2018 blev Ystad den tredje bästa kommun i Sverige gällande det strategiska arbetet mot nedskräpning. Vi är jätteglada för det men vi nöjer oss inte där, utan vi arbetar vidare.

• Ystads kommun arbetar med att minska nedskräpningen genom kontinuerlig inventering av behovet av papperskorgar.
• Det utförs punktinsatser för att minska nedskräpningen på utvalda platser. 
• Kampanjer för att uppmärksamma allmänheten på nedskräpningsproblematiken genomförs ständigt. Ett exempel är de årliga skräpplockardagarna, där Ystad brukar placera sig på topplistan över kommuner med flest anmälda deltagare.
• 2020 köpte Avfallsenheten i Ystad in 12 skräpplockarstationer som placerades ut vid några av de mest populära rekreationsområdena i kommunen – här hittar du plastpåsar för ditt skräp eller för att plocka skräp på promenaden.

Vad du kan göra för att hjälpa till?

Om du vill hjälpa oss i arbetet mot nedskräpning finns det framförallt fyra saker du kan bidra med:

• Skräpa inte ner! Släng ditt avfall i närmaste papperskorg eller ta det med dig hem.
• Säg ifrån när du ser någon annan som skräpar ner.
• Delta i kommunens skräpplockaraktiviteter eller ordna egna med familjen, vännerna eller föreningen.
• Ladda ner appen "Felanmälan Ystads kommun" och uppmärksamma oss på var problem med nedskräpning finns. Du kan också anmäla nedskräpning här. 

Kom ihåg! Du är en del av lösningen - skräpa inte ner!