Vanliga frågor och svar

Fakta om vattenskyddsområden

Vad är ett vattenskyddsområde?

Ett vattenskyddsområde är ett geografiskt område runt en vattentäkt, från vilken kommunen tar vatten för dricksvattenförsörjning. Det är viktigt att skydda vattentäkten så att den inte förorenas och detta görs bland annat genom att avgränsa ett vattenskyddsområde.  Inom området gäller därför vissa regler, vattenskyddsföreskrifter. Vissa verksamheter är förbjudna inom området, andra kräver tillstånd eller anmälan för att få utföras.

 

Varför ska det vara vattenskyddsområde?

Vattenskyddsområdet ska skydda vattnet så att vattentäkten kan användas idag och lång tid framöver.  Inom EU finns ett regelverk som kallas Vattendirektivet. Det syftar till att allt vatten ska ha god kvalitet. Sverige ska uppfylla kraven i regelverket och en av åtgärderna för att göra detta är att se till att det finns vattenskyddsområden för alla kommunala vattentäkter. Vattenskyddsområdena ska vara uppdaterade till de krav och den lagstiftning som gäller idag.

Ystads kommuns nuvarande vattenskyddsområden är från 70- och 80-talet och efter det har svensk miljölagstiftning och metodiken för vattenskyddsområden förändrats. Därför måste vattenskyddsområdena uppdateras.

Vattenskyddsområden bestäms idag med stöd av miljöbalkens sjunde kapitel. Där anges att kommuner får inrätta vattenskyddsområden för sina vattentäkter och att det ska finnas skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområdena.

 

Måste vattentäkterna ligga just där?

Vattentäkterna är placerade där det finns gott om grundvatten av bra kvalitet. Det behövs stora mängder vatten för att försörja kommunens invånare. Det går inte bara att flytta vattentäkterna eftersom goda förutsättningar för få gott om grundvatten är begränsade till vissa områden.

 

Hur har vattenskyddsområdena avgränsats?

Vattenskyddsområden för grundvatten avgränsas efter åt vilket håll och hur snabbt grundvattnet rinner i marken. Hänsyn tas också till hur lätt en förorening kan infiltrera genom marken och nå grundvattnet och vilka risker för förorening som finns i området.

Inom den primära skyddszonen rinner vatten till vattentäkten på 100 dagar. Inom den sekundära skyddszonen rinner vattnet till vattentäkten på ett år.

Naturvårdsverket har tagit fram en handbok som beskriver hur ett vattenskyddsområde ska se ut. Där beskrivs också vilka restriktioner som bör införas inom vattenskyddsområden.

 

Vad betyder de olika zonerna?

Vattenskyddsområden är indelade i primär, sekundär och ibland också tertiär skyddszon.

Den primära skyddszonen omfattar det område där grundvattnet rinner till vattentäkten på 100 dagar.

Den sekundära skyddszonen omfattar det område där vatten rinner till vattentäkten på ett år.

Tertiär skyddszon finns för Nedraby och Glemmingebro vattentäkter och de omfattar områden uppströms vattentäkten där markförhållandena gör att grundvatten lätt kan förorenas.

Vattenskyddsområde är indelade i zoner för att man ska kunna agera i tid för att hindra att en förorening når vattentäkten. Restriktionerna skiljer sig också åt mellan de olika zonerna. Generellt är det skarpare regler i primär skyddszon än i sekundär.

 

Vad innebär vattenskyddsföreskrifter?

Vattenskyddsföreskrifter reglerar vad man får göra i vattenskyddsområdet och förtydligar till stor del det som redan gäller enligt vår miljölagstiftning – miljöbalken. De reglerar vissa saker som riskerar att förorena grundvattnet, till exempel industrier, avlopp eller hantering av kemikalier. Vattenskyddsföreskrifterna har tre nivåer: Förbud, tillstånd eller anmälan.



Vad innebär tillstånd och anmälan?

Det innebär att fastighetsägaren, eller annan som vill bedriva dessa aktiviteter, antingen måste söka tillstånd hos eller anmäla detta till Ystad-Österlenregionens miljöförbund innan aktiviteten påbörjas. Miljöförbundet kan då ställa vissa krav eller villkor för att verksamheten skall få bedrivas. Varje fastighet med sin verksamhet är unik och prövas för sig.

 

Kostar det pengar att anmäla och söka tillstånd?

Ja, Ystad-Österlenregionens miljöförbund tar ut en avgift för hantering av tillstånd och anmälan. Kostnaden ska täcka den tid det tar att hantera ärendet.

 

Kan jag få ersättning för vad vattenskyddsföreskrifterna orsakar mig?

Ja, det går att få ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Man får dock ingen ersättning för att visa allmän hänsyn och aktsamhet om mark och vatten eftersom det är något man alltid måste göra. Det är mark- och miljödomstolen som avgör frågan om ersättning om ersättningskrav lämnas efter det att vattenskyddsområdena fastställts.

I de fallen där förbud är aktuellt har VA-avdelningen som avsikt att upprätta avtal om ersättning innan fastställande görs av länsstyrelsen. Ersättningen bestäms genom värdering av oberoende värderingsman och i dialog med markägare. 



Vem beslutar om vattenskyddsområde?

Länsstyrelsen beslutar om att fastställa vattenskyddsområde. I samband med detta kommer Länsstyrelsen att samråda med de som berörs av vattenskyddsområdet. Det går att överklaga Länsstyrelsens beslut, som då går till regeringen.

 

Kan jag själv göra något för att skydda vattnet?

Javisst! Alla behöver se till att den egna verksamheten inte förorenar vattnet eller marken i vattenskyddsområdet. Att följa vattenskyddsföreskrifterna är en viktig del i detta. Det är också viktigt att hantera kemikalier på ett säkert sätt, motverka läckage och att undvika att spill når mark och vatten. Om olyckan är framme är det viktigt att torka upp spill eller liknande så att det som läckt ut inte når mark och vatten.

Vid olyckor inom vattenskyddsområden där olja eller andra kemikalier läcker ut ska du kontakta räddningstjänsten. De är informerade om vattenskyddsområdena och vet vilka åtgärder som behöver vidtas för att skydda vårt vatten!

 

Publicerad 2018-04-06, Uppdaterad 2019-06-07

Frågor och synpunkter