Hemberedskap

Förbered dig – se över din hemberedskap

Hur gör du vid ett strömavbrott, om det inte finns vatten i kranen, om det blir krig och du måste söka skydd? Hur påverkas din vardag vid en kris eller allvarlig händelse?

Vid en kris kommer samhällets och kommunens hjälp först gå till dem som behöver den mest. Du förväntas därför kunna klara dig själv i en vecka, gärna längre om du kan. Planera för vad just du behöver göra. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen.

Att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka kallas för att ha en hemberedskap.

Du behöver ha beredskap för:

• Mat och matlagning (krisinformation.se)
  • Tips och krisrecept för matlagning utan el (MSB)
  • Se även recepttipset från Svartes skolrestaurang längre ner på sidan
• Dricksvatten (krisinformation.se)
  • Läs mer om din vattenberedskap(ystad.se)
• Värme (krisinformation.se)
  • Värme i lägenheten vid längre elavbrott
  • Värme i villan vid längre elavbrott
• Kommunikation (krisinformation.se)
  • Så informerar kommunen vid en händelse eller kris
    
    
• Läkemedel och första hjälpen-kit
• Toalettbesök och hygien (t ex våtservetter, tvål och schampo, handsprit, toalettpapper, silvertejp och soppåsar) 
• Belysning – till exempel ficklampor med extra batterier, stearinljus, fotogenlykta, pannlampa, proppar/säkringarm LED-lampa, ljusstavar och solcellslampa
• Utskriven lista med kontaktuppgifter till anhöriga, grannar, elleverantör, räddningstjänst och sjukvård
• Pengar – en mindre summa kontanter i olika valörer. Betalningar och kontanter (MSB)
• Transporter – t ex halvtankad bil samt alternativa färdmedel som till exempel cykel
• Husdjur – mat, vatten, mediciner
  
  

Praktiska checklistor över det du behöver ha hemma
(krisinformation.se)

Här lagar kocken Anna en Chili sin Carne i Svartes skolrestaurang. Denna rätt går bra att tillaga på stormkök.
Skriv ut receptet och spara (pdf)

Gör det du kan – och hjälp varandra

Alla har inte samma förutsättningar, men gör det du kan:

• Om du bor i lägenhet och inte har plats att förvara stora vattendunkar, så kanske du istället kan förvara några PET-flaskor med vatten från butiken i garderoben och i frysen?
• Du måste kanske inte ha en speciell krislåda? För dig kanske det räcker med ett extra påfyllt skafferi?
• Kanske har en granne kamin, så att du kan vistas där och hålla dig varm under ett längre strömavbrott?
• Kanske har en släkting ett stort matförråd, medan du har extra filtar och sovsäckar? Hjälp varandra!

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer"

Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" skickades ut av MSB till svenska hushåll 2018 och innehåller bland annat tips om hemberedskap. Saknar du en broschyr så kan du beställa ett exemplar av MSB eller hämta i kommunens reception i Nya Rådhuset, Österportstorg.

Ladda ner brochyren i pdf-format på svenska (krisinformation.se)

Ladda ner broschyren på andra språk (krisinformation.se)

Du kan också ta del av innehållet i broschyren på teckenspråk, lättläst svenska, i punkskrift, eller genom att lyssna.

Skyddsrum 

Skyddsrum finns till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. MSB har det övergripande ansvaret för skyddsrum. 

Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. Bor man på landsbygden kanske man själv har en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.

I Sverige finns drygt 65 000 skyddsrum som totalt ger sju miljoner skyddsplatser. Dessa skyddsrum finns spridda i vanlig bebyggelse och används i fredstid som helt vanliga lokaler. Det är respektive fastighetsägare som ansvarar för sitt skyddsrum och ska kunna iordningställa det på 48 timmar vid höjd beredskap.

Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.

Till MSBs skyddrumskarta

Mer information om skyddsrum (msb.se)