När PCB ska saneras ska detta i god tid, senast tre veckor innan saneringens start, anmälas till miljöförbundet.
PCB (polyklorerade bifenyler) framställs på konstgjord väg och är ett av våra allvarligaste miljögifter på grund av att det är mycket lösligt i fett och extremt svårnedbrytbart. PCB har skadliga effekter på bland annat immunförsvaret, fortplantningsförmågan och nervsystemet, och det kan dessutom ge ökad cancerfrekvens.
PCB hittades för första gången i miljön på 1960-talet. Det sammankopplades med kraftiga störningar på vissa rovdjursarter, bland annat säl, havsörn och utter. Att effekter ses först på rovdjur beror på den stora lösligheten i fett och att det är så svårnedbrytbart, vilket medför att det anrikas, det vill säga att koncentrationerna ökar uppåt i näringskedjorna.
Användningen av PCB förbjöds i Sverige 1972 och det är idag förbjudet över i stort sett hela världen, men det finns fortfarande kvar i miljön på grund av dess kemiska stabilitet och långa nedbrytningstid. PCB kan hittas också långt ifrån de områden där det använts, till exempel hos djur i polarområdena, bland annat isbjörn och säl.
Förbud mot viss annan användning av PCB (till exempel i elektriska komponenter) infördes 1978 och totalförbud infördes 1995.
Riksdagen har antagit 15 nationella miljömål som utvecklats regionalt av Länsstyrelsen Skåne. I det fjärde miljömålet, En giftfri miljö, anges att inventeringen och saneringen av PCB i fastigheter ska intensifieras.
Enligt förordning (2007:19) om PCB m.m. som trädde i kraft den 1 mars 2007 skulle inventering av byggnader uppförda eller renoverade mellan 1956 och 1973 (undantaget en- och tvåbostadshus) varit genomförd senast 30 juni 2008. Beträffande kondensatorer med PCB bör man kontrollera utrustning som installerades till och med 1980.
Golv- och fogmassor med PCB-halt över 500 ppm (mg/kg) ska, beroende på typ att byggnad, ha sanerats senast 2016.
Publicerad 2022-03-09, Uppdaterad 2023-11-29