Radon

Att säkerställa att radonhalten i bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft, är ett av delmålen för att nå det nationella miljömålet "God bebyggd miljö". Det enda sättet att ta reda på om det finns radon i ett hus är att göra radonmätningar. Radonhalten i bostäder får som referensvärde inte överskrida 200 Bq/m3.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har utarbetat en metodbeskrivning, se nedan länk, för hur radon ska mätas i bostäder. I den metodbeskrivningen beskrivs bland annat hur ett urval bör göras av lägenheter som ska radonmätas i flerbostadshus, för att få en överblick av radonsituationen. Om det vid de orienterande radonmätningarna upptäcks att det finns bostäder med radonhalter över riktvärdet kan det i steg två bli aktuellt att kontrollera alla lägenheter i de huskroppar där för höga radonhalter mätts upp.

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/82e0e3bf620a46d28f9289b117d6f5aa/matning-av-radon-i-bostader--metodbeskrivning

Om du äger flerbostadshus är du ansvarig för att kontrollera radonhalten i inomhusluften i ditt bostadsbestånd. Du har också en skyldighet att vidta åtgärder för att sänka eventuellt för höga radonhalter till en acceptabel nivå. Miljöförbundet har ett ansvar enligt miljöbalken att kontrollera att fastighetsägarna uppfyller kravet på egenkontroll och i enlighet med 33§ förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, att provtagning utförs med avseende på radonförekomst, då förhöjda halter kan ge ökad cancerrisk (lungcancer). Vidare förekommer det höga halter av radon naturligt i marken inom stora delar av Österlen, framför allt i Simrishamn och Tomelilla kommuner.

Vad är radon och hur påverkas hälsan?

Radon är en färg- och luktlös gas. Radon avgår från berggrund och jordarter som innehåller uran. Bergarter i Sverige med förhöjda halter av uran är framförallt alunskiffer, pegmatit och vissa typer av graniter. Ökad risk för förhöjda radonhalter finns i berg, grusåsar och moränmark. Det gäller även vatten från borrade brunnar eller andra vattentäkter och i hus som innehåller alunskifferbaserade lättbetong, s.k. blåbetong. Halten av radongas mäts i enheten becquerel per kubikmeter (Bq/m3).

Om luften du andas innehåller radongas ökar risken för att få lungcancer. Cancern kan utvecklas efter lång tids påverkan och risken är större ju högre halter radongas luften innehåller. Att använda vatten i hushållet med låga halter radon i är inte farligt. Men om du däremot använder vatten med höga radonhalter dagligen kan det vara skadligt. När du dricker vatten med radon i avges strålning från radonet framför allt till mage och tarm. Även den strålningen misstänker man kunna orsaka cancer efter lång tids användning.

Vuxna dricker i huvudsak vatten i form av bland annat kaffe och te som blivit fritt från radon genom kokning, luftning eller lagring. För små barn blir stråldosen högre eftersom de dricker mer vatten i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Dessutom dricker barn mer obehandlat vatten direkt från kranen eller i form av saft och annat.

Mer information om hälsorisker förenade med radon finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Publicerad 2020-02-04