Rökfria miljöer

Begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus

På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak innehåller tobakslagen (SFS 1993:581) bland annat begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus. Syftet med begränsningen är att ingen mot sin vilja skall bli utsatt för tobaksrök.

Tobakslagen förbjuder rökning i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler, inklusive lokaler för skol- och barnomsorg, hälso- och sjukvård, allmänna färdmedel, restauranger och serveringsställen, hotell och annat tillfälligt boende samt lokaler dit allmänheten har tillträde.

I vissa fall kan särskilda rökrum anordnas, under förutsättning att röken inte påverkar de utrymmen som ska vara rökfria. För rökrum i restauranger finns särskilda regler, som t ex att ingen servering får ske i rökrummen och att man inte får äta eller dricka där.

Privatbostäder och liknande lokaler för permanent boende omfattas inte av rökförbudet.

Ansvar för att rökförbudet upprätthålls vilar på den som äger eller disponerar respektive lokal i fråga.