Åk 1 i Löderup har arbetat med adjektiv, och bibliotekspedagog Malin kom då in på en lektion och tog hjälp av den i en lång bokserie så gräslige Herr Grums. Denne rödhårige, argsinte man är en samling adjektiv hela han, och hur fick han hjälpa till?

Jo, först pratade vi om skillnaden mellan yttre och inre bilder. När skapar vi inre bilder? Det gör vi när vi läser och lyssnar på böcker utan bilder. Sedan fick barnen blunda och tänka på en hund, och skapa enn inre bild av sin hund med färg, storlek, päls och så vidare. Tillsammans samlade vi ord på tavlan som beskriver barnens inre bilder av hundar. Vad är dessa för slags ord? De är adjektiv. 

Nu visar Malin utdrag ur herr Grums från Polyglutt på storbild (Du är en gräslig man, herr Grums av Andy Stanton) - dock utan att visa framsida eller bilder. Malin läser beskrivningen av herr Grums ur boken, och tillsammans skriver vi upp adjektiven på tavlan.

Sedan gör vi likadant med beskrivningen av herr Grums trädgård. För er som inte känner till herr Grums (men det borde ni...): herr Grums är en förfärlig karl. Arg och elak på alla sätt - men han har en alldeles fantastisk trädgård. Grejen är nämligen den att om han inte sköter om sin trädgård så kommer det en liten blå älva och slår honom i huvudet med en stekpanna. (jo, så där kan det vara i böcker...)

Med alla dessa adjektiv samlade skulle nu barnen rita herr Grums i sin trädgård utifrån sina egna inre bilder. Under tiden de ritade läste Malin högt ur bokens kapitel 2.

Och allra sist tittade vi tillsammans på bokens framsida.

I Svarte bad läraren i åk 6 bibliotekspedagog Malin att hålla en lektion om fabler, och så här gjorde hon:

Presentationen inleddes med att Malin berättade om barnprogrammet I fablernas värld från 1970-talet, och eleverna fick även se en liten filmsnutt från det. Sedan var det dags att prata om vad en fabel är - vad innehåller de? hur brukar de vara uppbyggda? vem skapade dem? 

Malin läste en fabel högt samtidigt som eleverna kunde följa med genom bilderna hon fotat och lagt i presentationen, och sedan fick barnen gissa vilken sensmoral fabeln förmedlar.

Efter den gemensamma läsningen fick eleverna i grupper läsa egna fabler, prata om dem och vilken sensmoral de förmedlade.

Åk 3 på Östra skolan har arbetat med berättande, berättelsestruktur och att skriva egna berättelser. Bibliotekspedagog Turid har under två lektioners upplägg tagit hjälp av böckerna Lilla Skräckbiblioteket av Wiley Blevins (omåttligt populära omskrivna klassiska sagor där till exempel Rödluvan har fått bli en läskig zombietyp med röda ögon), Polyglutt, modellen "berättelseansikte" och kortleken Skruvade sagor från Hegas:

Lektion 1 började med att klassen tillsammans läste Lilla Skräckbiblioteket-böckerna på Polyglutt:

Därefter hade barnen parläsning av böckerna:

Och så skulle modellen berättelseansiktet fyllas i utifrån den gemensamt lästa boken. (läs mer om modellen i Aktiv läskraft-att undervisa lässtrategier, F-årskurs 3 av Barbro Westlund, 2017)

Lektion 2 var det dags att skriva egna berättelser:

Barnen fick dra kort ur kortleken Skruvade sagor (Hegas) för att bestämma
-huvudperson
-plats
-händelse
-fiende

Två och två fick de prata om bilderna. Vilken berättelse kan skapas med de här delarna? De fyllde i ett eget berättelseansikte. Och sedan var det dags att skriva själva berättelsen (och klistra in bilderna från kortleken som illustrationer).